Det här med uppvärmningen av huset är ju ett avsnitt för sig och idag finns det ju hur många alternativ som helst att välja mellan.. Luft-luftvärmepump, berg-, jord- och sjövärmepumpar.. Frånluftsvärmepumpar, luft/vattenvärmepumpar, ved, pellets och solenergi...

Såhär har vi resonerat kring ovanstående energikällor.

Luft-luft lämpar sig, vad vi förstått, bäst för hus med direktverkande el och då mer som ett komplement istället för en allomfattande värmekälla. Alltså faller detta redan här för vår del.

Luft/vatten är bra på så vis att man slipper borra och gräva eftersom värmepumpen tar upp energin från luften med hjälp av en luftmodul. Enligt vad vi läst lämpar sig luftvattenvärmepumpar sig i hus som är oljeuppvärmda och dessutom inte har så hög energianvändning. Den klarar inte heller av så låga temperaturer och redan när det är nollgradigt kräver den någon slags tillsatsvärme.... alltså går vi vidare...

Bergvärmepump är ett alternativ som många väljer idag och särskilt när man ska byta ut sina gamla olje- och elpannor. Bergvärmepumpen använder solenergin som finns lagrad i berggrunden för att förse huset med värme och varmvatten. Vid installation borrar man ett hål i berget och sätter ett rör 100-200 m ner. Det krävs ingen stor tomt och installationen gör ofta inte heller någon stor inverkan på tomten.. Berget har en jämn temperatur året om och är därmed en stabil värmekälla. Man kan utvinna ungefär 145 kWh per meter borrhål och år och bergvärmen kan stå för ca 90% av husets energibehov.. Ett bergvärmesystem har dock rätt höga investeringskostnader och lämpar sig därför bäst för hushåll med ett högt energibehov (över 25 000 kWh per år).

Jordvärmepump - jordvärmen tar från en ca 500 m lång slang fylld med vatten och frostskyddande vätska som grävs ner på ungefär en meters djup. Bäst blir resultatet om jorden är lerig och rik på vatten. Jordvärmen kräver att du har en stor tomt på minst 600 kvm eftersom slangen behöver gott om plats. Ur jordvärme kan man utvinna ca 30 kWh per meter slang och år. Jordvärmesystemet är ca 10 000-15 000 kronor billigare än ett bergvärmesystem. Det innebär dock omfattande grävarbete på tomten och finns risk för frostknölar.


Sjövärmepump tar på motsvarande sätt som berg- och jordvärmepumpen upp energi från en närliggande sjö eller annat vattendrag. Då vi dock inte kommer att bo SÅ nära sjön så är detta inte ett alternativ.

Ved och pellets är vi för lata för att härja med, värmen ska sköta sig själv.

Solenergi med solpaneler är miljövänligt och bra men kan inte värma upp ett helt hus och därmed lämnar vi det därhän än så länge.

I vårt fall så stod vi då mellan bergvärme och jordvärme. Vi valde då jordvärmen dels för att slippa borrandet, dels eftersom vår tomt ligger på en gammal åker - alltså lerig och vattenrik mark - där jordvärme lämpar sig bra. Att det är omfattande grävarbete som krävs gör oss ingenting då tomten ändå kommer att vara upponervänd när vi väl börjar på grund av den VA-anläggning som görs där just nu. Risken för frostknölar är tydligen inte så stor, iaf inte här i södra Sverige. Att det är lite billigare med jordvärmen än bergvärmen gjorde ju dessutom inte heller oss någonting ;)

Som dotter till en murare samt kakelugnsförsäljande far anser jag dessutom att vi måste ha ett antal eldstäder i kåken. Vi kommer att ha en Idun vedspis i köket och i vardagsrummet ser det just nu ut att bli en Rosendal från Handöl.

Som sagt, nu är jag inte någon expert vad gäller det här med uppvärmning men det här är vad jag lyckats läsa mig till och när vi har diskuterat med vänner och bekanta så verkar det rimliga valet för oss vara just jordvärmen, sen kommer vi ju då att ha golvvärmeslingor i betongplattan (skönt att slippa fula element!).

Källor:
Vårt nya hus
Nibe
Husguiden nr 7/2011